Rakt på sak om hur Gauchers sjukdom ärvs

Rakt på sak om hur Gauchers sjukdom ärvs:

Gaucher-patienter kan inte producera tillräckligt av ett viktigt enzym

Glucoserebrosidas (GS) är ett enzym som behövs för att bryta ned glukosylceramid, ett fettämne, som återfinns i vissa kroppsdelar. Utan detta viktiga enzym så fylls makrofager, en typ av blodceller som bl.a. har till uppgift att återvinna förbrukade celler, med glukosylceramid. Dessa fettfyllda celler brukar kallas Gaucherceller.

Ben och viktiga organ kan skadas

Gaucherceller, fyllda med glukosylceramid, samlas främst i mjälte, lever, benmärg, och ibland i lungor. För Gaucher typ II och III ansamlas även Gaucherceller runt och delvis i centrala nervsystemet.

Till följd av inlagringen påverkas enskilda organ och hela organsystem på ett flertal olika sätt. Den mest påtagliga effekten är att mjälte och lever sväller upp kraftigt. Detta förhållande kallas organomegali (bokstavligen stora organ) eller hepato-splenomegali (bokstavligen stor lever och mjälte).

Trots att mjälte och lever påverkas så kraftigt så kan ett stort hot mot patienterna även utgöras av den påverkan som sker på skelettet. Gaucherceller kan tränga undan en betydande volym benmärg i olika kroppsben och därmed bidra till brist på hemoglobin (anemi, "blodbrist") och blödningar på grund av brist på trombocyter, blodplättar som har till uppgift att stoppa blödningar.

Än mer betydelsefull kan påverkan vara på lår- och underben, höfter, skuldror och ryggrad. På grund av att benmärg trängs undan av Gaucherceller så försenas eller avstannar tillväxten hos skelettbenen. De förtunnas, blir svaga, smärtar och nöts snabbare än normalt, vilket till sist kan resultera i kollaps. Många Gaucherpatienter söker hjälp för svåra kroniska ben- eller ledsmärtor. Bland dessa finns det patienter som haft höftledsfrakturer eller ryggradskotor som kollapsat utan att man haft symtom på organförstoring.

Gaucherpatienter ärver en felaktig gen från båda föräldrarna

Glucoserebrosidas (GS ) är ett av många enzym som produceras av den mänskliga kroppen. Enzym produceras i avsedd cell utifrån ett mönster i en persons DNA, d.v.s. arvsmassa. Det DNA-segment som innehåller den information som får en kropp att växa och dess organ att fungera kallas gen.

För att kunna producera ett visst enzym så har varje person ett genpar, där vardera föräldern bidragit med var sin gen. Mönstret hos genen kan förändras genom en så kallad mutation. En mutation kan ha yttre orsaker, t.ex. kemisk påverkan eller påverkan av radioaktiv strålning, men en mutation kan även ske spontant utan yttre påverkan.

Mutationer kan ha positiva effekter och bidra till människans utveckling, vara utan effekt eller ha negativ effekt för människan, exempelvis i form av ärftliga sjukdomar.

Gauchers sjukdom betecknas som en autosomal recessiv sjukdom: autosomal eftersom den förändrade genen återfinns hos och påverkar både män och kvinnor, recessiv eftersom sjukdomen endast visar sig hos personer som har dubbel uppsättning av muterade gener.

Vissa personer är anlagsbärare

Personer som bara har en felaktig gen producerar mindre enzym, men ändå tillräckligt för att vara symtomfria, friska. Dessa personer kallas anlagsbärare eftersom de bär på en förändrad gen som kan föras vidare till nästa generation.

Forskare har uppskattat att ungefär en individ av 300 i Sverige bär på anlaget för Gauchers sjukdom. På vissa orter är anlaget mycket vanligt förekommande. I Överkalix så uppskattas en av 16 vara anlagsbärare. För Norrbotten och Västerbotten uppskattas en av 30 vara anlagsbärare. I dessa län föds cirka en av 10 000 med sjukdomen och i övriga Sverige är det mindre än en per 100 000 födda. I hela Sverige finns troligen ca 40-50 personer som har Gauchers sjukdom.

Så förs anlaget och sjukdomen vidare

Följande sammanställning beskriver hur sjukdomsanlaget kan spridas och risken för att ett barn ska bli sjukt eller anlagsbärare, beroende på vilka anlag föräldrarna har.

Risker och chanser gäller vid varje graviditet.

· En förälder är anlagsbärare och den andre är ej anlagsbärare

Barnet blir alltid friskt. 25 procents

risk att barnet blir anlagsbärare.

· Båda föräldrarna är anlagsbärare

25 procent risk att barnet blir sjukt och anlagsbärare. 50 procent chans att barnet blir friskt men anlagsbärare. 25 procent chans att barnet blir friskt och ej anlagsbärare.

· En förälder är sjuk och en är ej anlagsbärare

Barnet blir alltid anlagsbärare men aldrig sjukt.

· En förälder är sjuk och en är anlagsbärare

50 procent risk att barnet bli sjukt och anlagsbärare. 50 procent chans att barnet blir friskt men anlagsbärare.

· Båda föräldrarna är sjuka

Barnet drabbas alltid av sjukdom och blir anlagsbärare.

Sjukdomen är viktig för hela släkten

När någon får diagnosen Gaucher sjukdom innebär det att syskon och andra släktingar också kan vara anlagsbärare eller ha själva sjukdomen. Genetisk rådgivning är därför viktig för att minska oro och osäkerhet för de närmast berörda.

Ett enkelt blodprov kan visa på vem som har eller bär på sjukdomen

När Gauchers sjukdom misstänks kan diagnosen fastställas genom att mäta enzymaktiviteten för glucoserebrosidas i blodet. För detta krävs ett enkelt blodprov och provsvar ges inom någon vecka. Genom att analysera DNA kan man för vissa mutationer fastställa om en person är anlagsbärare eller ej. För detta krävs endast ett blodprov. Vid graviditet kan diagnos ställas genom moderkake- eller fostervattensprov.

Ärftlighet och släktforskning

Morbus Gaucher är en sjukdom som förekommer i många olika länder och

befolkningsgrupper men som ändå är relativt sällsynt.

Per-Olov Hillborg, som var barnläkare i Boden på 1950-talet, blev därför överraskad då han påträffade 12 barn med Gauchers sjukdom i Norrbotten. Barnen tillhörde 7 olika familjer och en preliminär släktutredning visade att släktskap fanns mellan flera av familjerna fast de varit ovetande om detta. Eftersom Morbus Gaucher är en recessivt ärftlig sjukdom kan anlaget föras vidare i flera generationer utan att något sjukt barn föds. Normalt dröjer det också flera generationer innan en recessivt ärftlig sjukdom uppträder i släkten efter det att mutationen skett.

Hillborg har under många år arbetat med att kartlägga släktförhållandena hos Gaucher patienterna. Han lyckades i början av 1980-talet visa att elva familjer med Gauchers sjukdom har samma anföräldrapar: Lars Nilsson född 1651 i Nybyn i Överkalix och hans hustru Kerstin Olofsdotter, även hon född i Nybyn. Mutationen har alltså uppstått någon gång före 1650 hos någon av paret Nilssons förfäder.

Västerbottensfamiljerna visade sig också ha många släktband. Hillborg spårade fram tre orter med tre släktgrupper. Både Norrbottens- och Västerbottensfamiljerna har dock exakt samma mutation, betecknad L444P, vilket indikerar att de har samma anfäder någon gång före 1650. Att det är exakt samma mutation i alla familjerna gör att gendiagnostik är helt tillförlitlig då det gäller just denna variant av sjukdomen.

Vad som orsakat förändringen av arvsanlaget vet man ännu inte och detta är givetvis en viktig uppgift för fortsatt forskning. Niklas Dahl är forskare vid Uppsala universitet och han har kunnat visa var i DNA-kedjan den felande genen sitter. Detta är en avgörande upptäckt för eventuella framtida behandlingsmetoder med genterapi.

Att Morbus Gaucher förekommer så frekvent i Norr- och Västerbotten beror kanske inte bara på ingifte i tidigare generationer. En av Dahls teorier är att personer som bär på sjukdomsanlaget har andra ärftliga egenskaper som gjort att de bättre än andra överlevt sjukdomar, som till exempel TBC eller Spanska sjukan.

Vem bör testas?

Alla som uppvisar symtombild med avstannande tillväxt (endast barn), allmän trötthet, förstorad mjälte eller lever, anemi, bensmärtor, spontana benfrakturer (barn och vuxna) bör testas med avseende på Gauchers sjukdom. Dessutom bör familjemedlemmar till Gaucherpatienter testas.

Det är inte ovanligt att läkare som för första gången ställs inför en Gaucherdrabbad ställer felaktig diagnos eller misslyckas fastställa någon diagnos.

Kunskap om förekomst av Gauchers sjukdom inom släkten är viktig för att underlätta för läkare att ställa sjukdomsdiagnosen.

Genetisk testning är viktig för släkt- och familjemedlemmar som är i fertil ålder och som kan bli föräldrar. Kunskap om man är anlagsbärare kan påverka val att skaffa barn eller val att genomföra fosterdiagnostik.

Vad visar testresultaten?

Beroende vilket test som utförs så får man olika information. Testas enzymaktiviteten så får man veta hur mycket glucoserebrosidas som en person producerar för att bryta ned det aktuella fettämnet. Testet används för att fastställa sjukdomen, men säger inte något om en persons anlag. En DNA-analys visar vilka mutationer som förekommer, men kan inte förutsäga hur allvarlig utvecklingen kommer att bli. Se uppgifter om testrutiner på sista sidan.

Hittills (2002) är mer än 200 olika mutationer som orsakar Gauchers sjukdom kända.

Ingen patient är ensam - prata med de som vet vad Gauchers sjukdom innebär

Det finns numera väl fungerande behandling mot Gauchers sjukdom och även om sjukdomen är sällsynt ska ingen patient behöva kämpa på egen hand för att få en korrekt medicinsk behandling och stöd. Över hela världen finns det tusentals patienter, föräldrar, vänner och läkare som har en direkt erfarenhet av Gauchers sjukdom och som kan ge stöd, råd och kunskap. Följande lista med adresser kan användas för att skaffa den information du och din familj behöver. Använd den för att lära mer.

Anlagstest för Morbus Gaucher bör erbjudas anhöriga till Gaucherdrabbade.

Idag gör mutationsdiagnostik för de 3-4 vanligaste mutationerna i Sverige. Diagnostiken är mycket säker i motsats till tidigare använd teknik då enzymhalt mättes.

För analys tas ca 10 ml venöst EDTA-blod (lila kork). Lämpligen görs detta på vårdcentral eller sjukhus där remiss med frågeställningen ”Anlagsbärardiagnostik av Mb Gaucher” kan signeras av läkare. Provet skickas utan någon behandling (OBS provet får ej frysas) med bifogad remiss till:

Jan-Eric Månsson

Sahlgrenska universitetssjukhuset/Mölndal

Avd för Neurokemi Hus V3

431 80 Mölndal

Hans telefon är 031-343 24 15 om de finns frågor kring diagnostiken.

För innehållet i denna information ansvarar Morbus Gaucher-föreningen.